Analyser

Vi har bred erfarenhet av att ta fram analyser och utredningar. Det kan exempelvis röra sig om för branschen affärskritiska trender och skeenden i samhället, eller specifika och djupgående analyser för beslutsunderlag åt kunder. Det senare handlar ofta om omvärldsanalyser, riskanalys, benchmarking, kundspecifika seminarier och konferenser samt fokusgrupper och djupintervjuer.

Behovet av bostäder är fortsatt stort i Sverige, men byggandet avtar i takt med hårdare kreditrestriktioner. Kommunala markanvisningar spelar, trots det, en fortsatt viktig roll för att nå uppsatta mål för bostadsförsörjning.

Vilka bostadsutvecklare får egentligen mark, och vilka faktorer är avgörande i marktilldelningen? Sharing Capabilities har undersökt ett unikt dataset från elva olika kommuner i Stockholms län genom att titta närmare på cirka 350 stycken markanvisningar som genomfördes mellan åren 2015–2017.

 

Stockholmsområdets kommuner kraftsamlar för att klara av ett akut bostadsbehov. Samtidigt saknas åtgärder i en avgörande fråga – den snabbt växande resurssvaga grupp som ska ta sig in på bostadsmarknaden inom en snar framtid. Det visar rapporten Bostadsmarknadens blinda fläck som Sharing Capabilities nu presenterar.

 

Vem får marken? 

Rapporten visar på en rad olika insikter. Inledningsvis så uppenbaras det att kommuner arbetar olika med tilldelningsmetoder för markanvisningar; direktanvisningar föredras av ungefär lika många kommuner som främst arbetar med anbudstävlingar. Det här beror på att det inte finns några lagar för hur de ska fördelas, och att kommuner har olika förutsättningar. I absoluta tal så utgörs markanvisningarna dock av 25 % anbudstävlingar och 75 % direktanvisningar, på grund av Stockholms stads stora volym av det senare.

Det inses att flera kommuner arbetar med oförutsägbara och otydliga bedömningskriterier vid marktilldelning. Det här syns genom att en väldigt stor mängd av kriterier har använts för att bedöma alla anbudstävlingar, och att endast hälften av tävlingarna har haft kriterier med en tydlig inbördes viktning. För den andra hälften finns det därmed ingen möjlighet att veta hur högt kommunen har värderat ett kriterium i jämförelse med något annat. Därutöver genomförs direktanvisningar, som är än mindre transparenta.

 

När bedömningskriterier väl viktas så bedöms pris generellt som viktigast, följt av gestaltning. Vidare visar studien att olika typer av företag vinner i kampen om mark beroende av hur markanvisningsförfarandet ser ut. Sammantaget innebär detta att flera kommuner står inför utmaningar i sitt utvecklingsarbete för att attrahera rätt typ av aktörer i en vikande marknad. Dels behöver kommuner vara transparenta i sin marktilldelning för att bli attraktiva för nya aktörer. Samtidigt behövs en balans för att uppnå önskad effekt för kommunen.

 

Studien innehåller dessutom information om att det råder hård konkurrens om markanvisningar, och att det är svårt att erhålla dessa i och med att det i snitt deltar åtta företag i anbudstävlingar. Två av tre aktörer har aldrig blivit tilldelade någon mark, utan har istället endast fått avslag på sina anbud. Det här medför att dagens bostadstutvecklare står inför stora utmaningar i hur de ska förstå kommuners önskemål och målbilder, för att själva vinna kommunala markanvisningar. Kommuner ställer olika krav, där det krävs att bostadsutvecklare har insikter i hur de kan utmärka sig från resterande aktörer för att bli en del av det framtida bostadsbyggandet.

 

Bostadsmarknadens blinda fläck

- Vi arbetar med offentliga och privata aktörer inom bostadssektorn och ser att efterfrågan på bostäder för resurssvaga hushåll snabbt kommer att bli betydligt större än i dag. Hur den utvecklingen ska mötas är en viktig fråga som vi vill lyfta fram, säger Frank Strand, delägare på Sharing Capabilities.

Trycket på bostadsmarknaden är hårt och många kommuner kämpar för att nå ambitiösa mål och öka antalet nyproducerade bostäder. I det arbetet förbises en avgörande fråga: Gruppen resurssvaga hushåll som ska etablera sig på bostadsmarknaden kommer att öka snabbt inom två till fem år. I dagsläget finns inga planer eller åtgärder för att möta detta – bostadsmarknaden har en blind fläck.

Det nya lagkravet att alla kommuner ska ta emot kommunanvisade nyanlända dominerar kommunernas fokus och förändrar förutsättningarna över hela landet. Många kommuner har svårt att ordna fram boenden i tid. Boendena är temporära och den nyanlände förväntas sedan ordna bostad nummer två på egen hand. Men en stor del av de befintliga bostäderna kräver antingen hög inkomst eller lång kötid. Sett till antalet nyanlända kan det för Stockholms län innebära en ökning på över 29 000 resurssvaga personer som ska ta sig in på bostadsmarknaden de närmaste fem åren.

 

Att bygga fler bostäder lyfts ofta fram som en lösning. Men nyproducerade bostäder tar i dag lång tid att få fram och de är dessutom för få och för många hushåll alltför kostsamma.

-Det som byggs i dag är ett resultat av satsningar som gjordes för många år sedan, när situationen såg helt annorlunda ut. En ny verklighet kräver en ny plan och nya lösningar, säger Frank Strand, delägare på Sharing Capabilities.

 

Sharing Capabilites menar att kommunerna nu behöver en samlad strategi för att möta utvecklingen – och den behöver realiseras snarast. Nyproduktionen av bostäder kan ske i ett jämnare flöde genom en ökad processorientering. Tillsammans med en ökad standardisering av bostadsproduktionen och stadsbyggandet kan man uppnå tidsvinster, kostnadseffektivitet och ett kontinuerligt lärande.

Läs hela rapporten Bostadsmarknadens blinda fläck här.

scap (kopia).png
  • Gray Instagram Ikon
  • Grey LinkedIn Icon

Sharing Capabilities AB | Södermalmstorg 4 | 116 45 Stockholm | Kontakt | Org nr. 559023-3283

© 2016 all rights reserved by Sharing Capabilities AB. ORG.NR 559023-3283